På den här sidan är Kirans äldre blogginlägg om Miljöbyggnad (tidigare Miljöklassad Byggnad) samlade. Inläggen publicerades på bloggen pecanstudio.bloggagratis.nu. Bloggen följde bygget av Villa Trift 3.0, ett arkitektritat kataloghus i sten, och boendet det första året ( dec 2009–okt 2011). Bloggagratis.nu stängde tyvärr ner sin domän med alla bloggar i oktober 2010 utan förvarning! Men Kiran fortsätter uppföljningen på ny utvidgad blogg kiransblogg.com om miljöklassade bostäder och miljöanpassat boende.

Annat publicerat material finns under Tidningsartiklar i vänstermenyn. Sydsvenskan Nybyggt följde t ex bygget av Villa Trift 3.0 i elva artiklar och på webb-TV från januari 2010 till juli 2010.

I juni 2013 verifierades klassningsresultatet för Villa Trift 3.0 som första byggnad i Sverige. Byggnaden behöll sitt sammanvägda silverbetyg. Delbetyget för för energi sänktes till silver. På innemiljöområdet behöll byggnaden sitt gulbetyg (alla innemiljöindikatorer fick guld förutom ljudmiljö som fick silver).På materialområdet blev delbetyget silver. Inlägg om det ganska omfattande arbetet med verifieringen kommer att publiceras på kiransblogg.com under 2014. Men det finns redan en hel del skrivet om mätning och provtagning inför verifieringen.

Villa Trift 3.0 – ett bildspel med foton från bygget



Preliminärt klassningsresultat 100614 för Villa Trift 3.0 enligt Miljöbyggnad, utgåva Ny/projekterad byggnad version 2.0 2010

1. Energianvändning (tidigare kallad Köpt energi)
Inläggen på bloggen kommer den närmaste tiden att handla om indikatorerna i Miljöbyggnad. Jag kommer att redovisa systemets kriterier och klassningsresultatet för Villa Trift 3.0, Sveriges första miljöklassade bostadshus enligt systemet Miljöbyggnad. Systemet består av tre nivåer: område, aspekt och indikator. När systemet utvecklades kom man överens om tre områden: energi, innemiljö och material. (Andra tänkbara områden skulle kunna vara resursanvändning, processen, innovationer.) Varje område innehåller ett antal miljöaspekter. Området energi består t ex av tre aspekter: energianvändning, energibehov och energislag. Totalt 15 indikatorer används som mått på miljö- och hälsopåverkan (17 st för hus med egen avloppsanordning och vatten från egen brunn).

Den första indikatorn är Köpt energi som är ett mått på energianvändningen. Syftet med indikatorn är att premiera byggnader med låg energianvändning. I befintliga hus används uppgifterna på energifakturor från energileverantören, t ex antal kWh fjärrvärme, kWh gas, kWh el i eluppvärmda hus. Villa Trift 3.0 värms upp med ved och briketter. Underlaget är energiberäkningen där köpt bränsle har uppskattats till 59,5 kWh per m2 år. I köpt energi ingår även fastighetsel, dvs el för drift av cirkulationspumpar, fläktar och värmeåtervinningsaggregat. I Villa Trift 3.0 uppgår fastighetselen till 4,5 kWh per m2 år och total energianvändning till 64 kWh per m2 år. Gratis solvärme ingår inte i köpt energi.

Beräknade värden har jämförts med kriterierna. För GULD tillåts max 0,65 x nybyggnadsvärdet i Boverkets byggregler (BBR), dvs köpt energi ska var åtminstone 35 % lägre än vad lagen tillåter. Nybyggnadsvärdet är 110 kWh per m2 år för bostäder i södra Sverige. Eftersom Villa Trifts beräknade energiåtgång beräknats till 58 % av nybyggnadsvärdet blev betyget GULD.

Kriterier för indikatorn Energianvändning:
GULD <0,65 x nybyggnadsvärde i BBR (elvärmda byggnader 0,90)
SILVER <0,75 x nybyggnadsvärde i BBR (elvärmda byggnader 0,95)
BRONS <1,00 x nybyggnadsvärde i BBR
KLASSAD >nybyggnadsvärde i BBR


2. Värmeeffektbehov (tidigare kallad Värmeförlusttal)
Den andra indikatorn är Värmeförlusttalet som är ett mått på byggnadens värmebehov vintertid. Syftet med indikatorn är att premiera byggnader som utformats med lågt energi- och effektbehov, dvs välisolerade byggnader med effektiv värmeåtervinning. Medan den första indikatorn (Köpt energi) påverkas av brukarvanor som t ex valet av inomhustemperatur, dusch- och tvättvanor, så mäter den andra indikatorn byggnadens värmeförluster och luftläckage genom klimatskalet och ventilationen. Värmeförluster sker även när varmt tappvarmvatten spolas ut genom avloppet men dessa förluster ingår för närvarande inte i beräkningen.

Ett alternativ är att göra en avancerad energisimulering där dimensionerande effektbehov och internlaster summeras och sedan divideras med uppvärmd golvyta. Men det finns även möjlighet att göra en förenklad beräkning med hjälp av ett medföljande excelblad. Alla omslutande areor mäts upp på ritningar: grund, yttervägg, vindsbjälklag, fönster och dörrar. Man behöver också veta U-värdena för olika byggnadsdelar. Dessa uppgifter kan hämtas från energiberäkningen som redovisar köpt energi. Byggnader med elvärme straffas med hårdare krav. Grundtanken är att vi särskilt ska hushålla med elkraften eftersom den behövs för att driva apparater, belysning mm.

Betyget för Villa Trift 3.0 blev SILVER. Jag gjorde en förenklad beräkning och fick resultatet 37 W/m2. Enligt VVS-konsultens mer avancerade beräkning av byggnadens toppeffektbehov när det är som kallast blev resultatet 3,46 kW eller ca 26 W/m2 uppvärmd golvyta.

Kriterier för indikatorn Värmeförlusttal (byggnader utan elvärme), W/m2 Atemp vid dimensionerande utetemperatur:
GULD <25
SILVER <40
BRONS <60
KLASSAD >60

Kriterier för indikatorn Värmefeffektbehov (byggnader med elvärme):
GULD <20
SILVER <30
BRONS <40
KLASSAD >40


3. Solvärmelast (tidigare kallad solvärmelasttal)
Ett annat kompletterande mått på byggnadens energibehov är solvärmelasttalet som avslöjar hur stort kylningsbehovet är sommartid. Solen är en välsignelse den kalla tiden av året men på sommaren behöver man skydda sig mot solen för att undvika övertemperaturer inomhus. Syftet med indikatorn är att premiera byggnader med låga solvärmelaster, dvs inget eller lågt kylbehov. Lösningen är i första hand utvändig solavskärmning framför aktiv luftkonditionering eller frikyla.

Solvärmelasttalet bygger på förhållandet mellan andelen glasarea och golvarea i solutsatta rum. Andelen glas multipliceras med en solfaktor som bestäms av hur mycket av infallande solinstrålning som tillförs rummen genom glaset. Solfaktorn för fönstren i Villa Trift 3.0 är 0,52 utan solskydd. Med persienn blir värdet ca 0,38 och med markis ca 0,13. Allt multipliceras därefter med ett schablonvärde för infallande solinstrålning 800 W/m2.

SVL (Solvärmelasttal) W/m2 = 800 x g x (glasarea/golvarea)

I två av sovrummen blev värdet inkl markiser 17 och 26 W/m2 eftersom fönstren är relativt stora och vetter mot söder. Betyget blev GULD resp SILVER. De två övriga sovrummen vetter mot nordöst och besväras inte av sommarsolen. Det sammanvägda värdet blev GULD eftersom man får höja ett betyg över det lägsta om hälften av betygen är högre. Valet att montera utvändiga screenmarkiser var ett direkt resultat av beräkningen i Miljöbyggnad. Systemet kan alltså användas som ett verktyg för planeringen likaväl som ett klassningssystem för färdiga byggnader. Pergolan med tvärställda reglar hindrar en del av den högtstående sommarsolen från att nå rummen. Så småningom ger även klängväxterna behaglig avskärmning sommartid. Men i ett miljöanpassat byggande är rörliga solskyd istället för fasta ett bättre alternativ.

Kriterier för indikatorn Solvärmelast (W/m2):
GULD <18
SILVER <29
BRONS <38
KLASSAD >38


4. Energislag (tidigare kallad Andel av olika energislag)
Den fjärde indikatorn Andel av olika energislag och den sista för området Energi har som syfte att stimulera en stor andel förnybar energi och gynna bioenergi i pannor med låga utsläpp. Andelen av olika energislag beräknas på all använd energi, dvs inkl hushållsel. Det finns ett beräkningsblad i excel som hjälp för uträkningen som till och med har koll på bränslemixen i fjärrvärmenätet i landets alla kommuner. Uppgifterna kommer från statisktik sammanställd av Svensk Fjärrvärme AB.

Energislagen sorteras i fyra miljövalskategorier:
1. Sol, miljömärkt vatten- och vindkraft
2. Miljögodkänd biobränsleeldning, ej miljöklassad/-märkt vattenkraft
3. Övrig biobränsleeldning (t ex kaminer och kakelugnar)
4. Ej förnybart

I Villa Trift 3.0 används aktiv solenergi från solfångarna på taket (miljövalskategori 1), vattenmantlad kamin kopplad till en ackumulatortank (miljövalskategori 2) och miljömärkt hushållsel - Bra Miljöval enligt Svenska Naturskyddsföreningens kriterier (miljövalskategori 1). Energiberäkningen innehåller uppgifter om byggnadens energianvändning fördelad på olika energislag. För Villa Trift 3.0 blev betyget GULD eftersom andelen förnybar energi var så stor (48 % miljövalskategori 1 och 52 % miljövalskategori 2). Med hjälp av excelbladet som kan laddas ner från Sweden Green Building Councils hemsida är det lätt att testa effekten av olika fördelning. Om vi hade haft fjärrvärme vid tomgränsen hade vi sannolikt valt fjärrvärme i kombination med solfångare. Men det skulle gett silver. Med enbart fjärrvärme från Lunds Energi hade betyget blivit brons vilket hade dragit ner totalbetyget för området Energi till silver.

Klassningskriterier för Energislag:
GULD Antingen >20 % från kategori 1 eller >50 % från kategori 2 samt <20 % från kategori 3 och <20 % från kategori 4
SILVER antingen >10 % från kategori 1 eller >50 % från kategori 2 samt <25 % från kategori
BRONS <50 % från kategori 4
KLASSAD sämre än brons


Området Energi/Miljöbyggnad



De genomgångna fyra första indikatorerna ingår i området Energi. Aspekten Energianvändning får betyget GULD eftersom den första indikatorn Köpt energi fick GULD.

Betyget för aspekten Energibehov blev SILVER beroende på sammanvägningen av betygen för indikatorerna Värmeförlusttal och Solvärmelasttal. Det lägsta betyget avgör på den här nivån.

Betyget för aspekten Energislag blev GULD eftersom den enda indikatorn Andel av olika energislag fick GULD.

Slutligen vägs betygen samman för de tre aspekterna som ger GULD för området Energi trots att lägsta betyget är SILVER. Anledningen är att systemet tillåter att man på den här nivån höjer det lägsta betyget en klass om minst hälften av betygen ligger över. Risken är annars att systemet dömer för hårt med konsekvensen att ansträngningar inte lönar sig. Varför kämpa för högre betyg om det finns ett dåligt betyg som drar ner totalbetyget?

Låter detta krångligt? Min erfarenhet från arbetet med klassningen är att systemet funkar. Det finns chans till belöning för den som anstränger sig på alla områden. Det räcker t ex inte med en hög ambitionsnivå när det gäller energianvändningen för att få ett högt betyg. Det räcker inte heller att bygga ett välisolerat hus utan att planera för t ex utvändig solavskärmning på sommaren.


5. Ljudkvalitet (tidigare kallad Ljudmiljö)
En av indikatorerna för en bra innemiljö är ljudförhållanden inomhus. Syftet är att premiera byggnader där brukarna inte störs av trafikljud utifrån, installationer eller grannar. I nya byggnader betygsätts ljudmiljön enligt underlag med utförd ljudklassning. Betyget verifieras inom två år genom en deklaration om upplevd ljudmiljö av brukarna som i detta fall även är fastighetsägare. I bostadshus ska bullerexponerade sovrum bedömas.

Villa Trift 3.0 har ett ganska ljudutsatt läge med ca 50 m till Norra Ringen (60 m från uteplatsen) och ca 40 m till Västkustbanan (järnväg för persontåg). Det fanns ingen utsedd ljudexpert men kravet från byggherren var ljudklass B. I nyproduktion bör lägst klass C väljas men vill man ha bättre ljudförhållanden ska klass A eller B eftersträvas. Svensk standard SS 25267 ger vägledning om ljudklassning av utrymmen i bostäder. Rekommenderade högsta värden för ljudklass B är t ex 26 dB från samtliga installationer i normalmöblerade bostadsutrymmen (i kök gäller 35 dB) och från trafikbuller inomhus (ekvivalent ljudtrycksnivå, dvs medelnivå över dygnet).

I Villa Trift 3.0 blev betyget GULD. Alla sovrum har ljuddämpare före tilluftsdonen samt en central ljuddämpare för tilluft respektive frånluft efter aggregatet vilket framgår av ventilationsritningarna. Ljudfällor behövs för att minska det lågfrekventa ljjuudet från ventilationsanläggningen. Det finns en extra ljuddämpare på frånluftsdonen i köket eftersom köket är delvis integrerat med allrummet. Till och med uteluftskanalen har en extra ljuddämpare för att det inte ska låta för mycket vid entrén under uteluftsintaget.

Ljudreduktionsvärdet för fönstren är 28 dB RA (ljud från trafik). Vägverkets mätningar på grannfastigheten som ligger ca 20 meter från Norra Ringen visar att trafikljudnivån ligger på 54 dBA. Eftersom avståndet är längre till Villa Trift 3.0 antas fönstren reducera medelljudnivån inomhus till 26 dBA.

Klassningskriterier för indikatorn Ljudkvalitet:
GULD Minst ljudklass B
SILVER Minst ljudklass C samt 50 % ljudklass B
BRONS Minst ljudklass C
KLASSAD Sämre än brons


6. Radonhalt (tidigare kallad Radon)
Nästa indikator för innemiljön är radon i byggnaden. Syftet är att belöna byggnader som projekterats för låga radonhalter inomhus.
I nya byggnader får årsmedelvärdet av den joniserande strålningen från radongas inte vara högre än 200 Bq/m3 luft. Det gäller att skydda sig mot ev transport av markradon från marken in i byggnaden genom otätheter. Flertalet småhusföretag erbjuder ett radonskyddat utförande som standard. Men i högriskområden med höga halter av markradon rekommenderas radonsäkert utförande med ännu högre krav på täthet mot inläckande jordluft. Lund har gjort en markradonkartläggning för hela kommunen. Villa Trift 3.0 ligger på normalradonmark, dvs mellan 10 000 och 50 000 Bq/m3. Övriga klassificeringar är högradonmark och lågradonmark. Har man inte tillgång till någon kartläggning som bedömningsunderlag måste befintlig markradon i jordluften mätas. Marken kan dessutom innehålla fyllnadsmassor och därför rekommenderas en mätning.

Byggnadsmaterial är en annan radonkälla. De flesta stenmaterial innehåller radium som ger ifrån sig väldigt lite radon eller nästan ingen alls. Ett undantag är blå lättbetong som avger mer radon än andra byggnadsmaterial. Blåbetong, som det också kallas, tillverkades mellan 1929 och 1975. Läs mer om radon på Radonguidens hemsida och på Boverkets hemsida.

Miljöbyggnad ställer krav på att radonhalten verifieras genom mätning under minst två månader, helst tre månader. Det högst uppmätta värdet avgör betygsklassen. En långtidsmätning kostar inte mer än ca 500 kr. Villa Trift 3.0 har projekterats för betyget GULD.

Klassningskriterier för indikatorn Radonhalt (radon i luft):
GULD Projektera för < 50 Bq/m3
SILVER Projektera för 51–100 Bq/m3
BRONS Projektera för 101–200 Bq/m3
KLASSAD Sämre än brons


7. Ventilationsstandard (tidigare kallad Ventilation)
Nästa indikator för luftkvalitet är Ventilation. Miljöklassningssystemet belönar byggnader med bra ventilation, dvs byggnader där luften byts ut tillräckligt ofta när människor vistas i rummen och ren luft ska tillföras rummen. Minimiflödet finns angett i Boverkets byggregler och är 0,35 l/s och m2 golvarea.

Det finns separata klassningskriterier för OVK-pliktiga byggnader och för småhus som inte är OVK-pliktiga (obligatorisk ventilationskontroll). För småhus finns i sin tur olika kriterier beroende på vilken typ av ventilationssystem som är installerad - självdrag, mekaniskt frånluftssystem eller till- och frånluftssystem. Dokument som behövs är ventilationsritningar med redovisade rensluckor och projekterade luftflöden. Antal sovplatser i sovrummen behöver även redovisas.

I Villa Trift 3.0 finns ett mekaniskt till- och frånluftssystem med värmeåtervinning och betyget blev GULD. Intyget från funktionskontrollen som gjordes i samband med slutbesiktningen ska skickas till föreningen inom två år. Vid en funktionskontroll mäts luftflödena vid varje don så att verkliga flöden stämmer med projekterade värden enligt ventilationsritningen. Verifiering sker även genom att ägaren deklarerar luftkvaliteten.

Klassningskriterier för Ventilation i småhus med till- och frånluftssystem:
GULD Som silver. Huset ska vara projekterat för ett balanserat flöde med frånluftsflöde på minst 10 l/s i bad, kök och toalettutrymmen. Uteluftsflödet ska vara minst 0,35 l/s m2 golvarea, dock minst 6 l/s per sängplats.
SILVER Som brons. Kanalsystemet ska dessutom vara förberett för rensning.
BRONS Driftsinstruktion och skötselinstruktion ska finnas. Tilluften ska filtreras.
KLASSAD Sämre än brons.

Klassningskriterier för Ventilationsstandard (för bostäder, rev enl tekniska förtydliganden 110529):
GULD Som silver + Ventilation av bad- och våtrum enligt BFS 1998:38.
SILVER Som brons + Möjlighet till forcering av frånluftsflöde i kök enligt BFS 1998:38.
BRONS Uteluftsflödet ska vara minst 0,35 l/s m2 golvarea. Driftsinstruktion och skötselinstruktion ska finnas.
KLASSAD Sämre än brons.



Uteluftsintaget sitter på gavelspetsen mot öster. Ventilgallret högst upp är till kallvinden som saknar traditionell takfotsventilation. Ventilen är stängd men finns där för säkerhets skull ifall inkommande fukt från t ex läckage skulle behöva ventileras bort.


8. Kvävedioxidhalt (tidigare kallad Kvävedioxid i inneluften)
Den sista indikatorn för luftkvalitet är Kvävedioxid i inneluften, dvs det ska vara liten risk för trafikföroreningar inomhus. Byggnaden får automatiskt klassen GULD om den ligger utanför tätbebyggt område och/eller har längre än 250 meter från trafikled med minst 10 000 fordon per dygn. Om villkoren för GULD inte uppfylls får man titta på t ex kommunens årsmedelvärden för luftföroreningar i staden.

Gränsvärden för halten av kvävedioxid i uteluften är 40 mikrogram per m3 luft i årsmedelvärde enligt miljökvalitetsnormen. Det är en nivå som bedöms som godtagbar för skydd av människors hälsa i Miljöbalken. Men det nationella miljömålet Frisk luft ställer högre krav. Här är målet 20 mikrogram/m3 i årsmedelvärde.

Villa Trift 3.0 ligger ca 60 m från den trafikerade Norra Ringen med mer än 10 000 fordon/dygn. I Lund har kommunen mätt bl a halterna av kvävedioxider under vinterhalvåret 2008/2009. Nivåerna är högre på vintern när det är mindre solljus. Årsmedelvärdet ligger under miljökvalitetsnormen. Men Villa Trift 3.0 har en takbeläggning av luftrenande fotokatalytiska betongpannor. Pannorna omvandlar kvävedioxider till vanligt kväve under inverkan av solljus. Förhoppningsvis ger takets rening någon effekt på uteluften som hämtas precis över takytan. Det preliminära betyget blev GULD eftersom huset projekterats för mindre än 20 mikrogram/m3 inneluft. Verifiering ska ske genom mätning inom två år från inflyttning i minst ett utsatt vistelserum. Men man ska vara uppmärksam på att även en gasspis kan vara en utsläppskälla.

Klassningskriterier för indikatorn Kvävedioxidhalt:
GULD Projektera för mindre än 20 mikrogram/m3.
SILVER Projektera för mindre än 40 mikroram/m3.
BRONS Projektera för mer än 40 mikrogram/m3.
KLASSAD -


9. Fuktsäkerhet
Efter indikatorerna för ljudmiljö och luftkvalitet (radon, ventilation, kvävedioxider) är det dags för indikatorn Fuktsäkerhet. Syftet med indikatorn är att förebygga fuktrelaterade problem i framtiden genom ett systematiskt fuktsäkerhetsarbete redan i planeringen. Byggmaterial får inte fuktskadas under byggtiden. Kontroller kan ske genom både besiktningar och mätningar. FuktCentrum på LTH i Lund har sammanställt en vägledning för byggherren, konsulterna och entreprenörens fuktsäkerhetsarbete med litteraturtips, checklistor och mallar. En av mallarna (fuktsäkerhetsbeskrivning) innehåller byggherrens krav och förslag till metoder för uppföljning. Det finns även mallar för fuktronder och avvikelserapporter.

För Villa Trift 3.0 sammanställdes en fuktsäkerhetsdokumentation med relevanta delar i Bygga F:
1. Fuktsäkerhetsbeskrivning
2. Dokumentation från fuktsäkerhetsprojekteringen
3. Bifogad checklista för identifiering och hantering av fuktkritiska moment och konstruktioner
4. Mottagningskontroll och egenkontroller som berör fuktsäkerhet (stombesiktning, undergolvskontroll)
5. Mätresultat (RF i betong)
6. Avvikelserapporter och åtgärder
7. Protokoll från fuktronder
8. Övrig dokumentation relevant för fuktsäkerheten (byggblogg med fotodokumentation)
mm

Villa Trift 3.0 projekterades för SILVER. Fuktmätning i betongplattan gjordes enligt RBK. 84,5 % RF uppmättes i skafferiet och 84 % i wc/d, dvs under högsta tillåtna värdet på 85 % RF. Verifiering av preliminärklassningen sker genom att byggnadsägaren undertecknar en deklaration att bostaden inte upplevs ge hälsobesvär eller mögellukt.

Klassningskriterier för indikatorn Fuktsäkerhet (för småhus):
GULD Silver + fuktsäkerhetsansvarig (entreprenörens expert) är utsedd. För övriga byggnader krävs dessutom att en diplomerad fuktsakkunnig (beställarens expert) är utsedd.
SILVER Brons + aktuella branschregler följs för utförande av våtrum samt fuktsäkerhetsprojektering enligt Bygga F eller motsvarande samt fuktmätningar i betong utförs enligt RBK (Rådet för ByggKompetens).
BRONS Byggnaden är fuktsäkerhetsprojekterad och utförd enligt BBR avsnitt 6:5, dvs fuktkritiska konstruktioner är identifierade och dokumenterade, kontrollplaner finns och utförandet dokumenteras.
KLASSAD Byggnaden uppfyller ej BBR avsnitt 6:5.


10. Termiskt klimat vinter (tidigare kallad Transmissionsfaktor)
Transmissionsfaktorn är en indikator för en behaglig innetemperatur vintertid. Det är en av två indikatorer för aspekten Termiskt klimat. Syftet är att premiera byggnader med liten risk för komfortproblem vintertid. Risken för sämre termisk komfort är större i rum med stora fönster och om det är luftdrag från uteluftsventiler. Risken för drag och kallras blir mindre med en värmekälla i närheten av uteluftsdonet som snabbt värmer upp den inkommande uteluften. Villa Trift 3.0 slipper problem med luftdrag eftersom ventilationssystemet har mekanisk till- och frånluft. Tilluften som tillförs rummen i högt placerade väggdon är dessutom förvärmd.

Beräkningen av transmissionsfaktorn (TF) kan göras med en enklare schablonmetod eller genom en mer komplicerad beräkning av operativ temperatur (dvs upplevd temperatur) vid dimensionerande vinterutetemperatur. Man tittar på rummen med stora fönster som bedöms bli kallast på vintern. TF = (fönsterarea/golvarea) x U-värdet för fönstrets glasmitt. Beräkningsresultatet för de två mest utsatta rummen i Villa Trift 3.0 var 0,16 resp 0,21. Radiatorer är placerade under fönstren i rummen.
Villa Trift 3.0 projekterades för GULD. Verifiering i småhus sker genom att byggnadsägaren undertecknar en deklaration om upplevd värmekomfort vintertid.

Klassningskriterier för indikatorn Termiskt klimat vinter (för småhus):
GULD Som silver.
SILVER TF <0,3 + värmekälla under fönster eller redovisning av skydd mot kallras, dvs maximal lufthastighet är 0,15 m/s.
BRONS TF <0,4 + värmekälla under fönster eller redovisning av skydd mot kallras, dvs maximal lufthastighet är 0,15 m/s.
KLASSAD Sämre än brons.


11. Termiskt klimat sommar (tidigare kallad Solvärmefaktor)
Det termiska klimatet på sommaren påverkas av solvämefaktorn (SVF), dvs hur stor solvärmeinstrålningen från fönster är sommartid. Syftet med indikatorn är att belöna byggnader som har en behaglig innetemperatur sommartid.

Alternativ 1 är att göra en förenklad beräkning av solvärmefaktorn utifrån förhållandet mellan glasarea och golvarea och rekommendears att endast användas för småhus. Alternativ 2 är att beräkna den operativa temperaturen med hjälp av datorprogram. Den operativa temperaturen i lokaler och skolor får inte överstiga 26 grader mellan kl 8 och 20 den varmaste perioden i juli.

Formeln för den förenklade beräkningen är SVF = (Area glas/Area golv) x g-värdet enligt tabell i manualen. G-värdet påverkas av om det finns utvändig markis, persienn eller om det är helt oskyddat glas. Ett oskyddat glas med g-värdet 0,57 (instrålad solenergi) får ett lägre g-värde 0,42 om det finns persienner. Men g-värdet minskar väsentligt till ca 0,14 om man hindrar solinstrålningen redan utanför glasen med hjälp av t ex markiser eller solskyddsglas. G-värdet varierar beroende på hur energieffektivt fönstret är.

Villa Trift 3.0 projekterades för GULD. I hälften av de utsatta rummen mot söder är solvärmefaktorn mindre än 0,025 och här finns öppningsbara fönster. Verifiering sker genom att ägaren deklarerar dagsljuskvaliteten inomhus.

Klassningskriterier för indikatorn Termiskt klimat sommar (för småhus):
GULD <0,025 samt öppningsbara fönster.
SILVER <0,036 samt öppningsbara fönster.
BRONS <0,048 samt öppningsbara fönster.
KLASSAD >0,048.


12. Dagsljus (tidigare kallad Dagsljusförhållanden)
Den näst sista indikatorn för området Innemiljö är Dagsljusförhållanden. Syftet med indikatorn är att säkra god tillgång till dagsljus i rum där människor vistas mer än tillfälligt.

Här bedöms dagsljusförhållanden i de rum som har förhållandevis dåligt dagsljus. De utvalda rummen ska motsvara minst 20 % av våningsytan. I Villa Trift 3.0 bedömdes alla fyra sovrum (29 % av våningsytan) där två rum har fönster mot nordost och två rum har fönster mot sydväst. Därefter görs en sammanvägning av resultaten för de enskilda rummen där det sämsta betyget får höjas en klass om minst hälften av rummen har en klass högre betyg än det sämsta rummet.

Alternativ 1 är att göra en förenklad beräkning av dagsljuset utifrån förhållandet mellan glasarea och golvarea, dvs samma beräkning som för indikatorn Solvärmefaktor. Andelen fönsterglasarea (AF) i procent = 100 x A glas/A golv. Alternativ 2, dagsljusfaktorn, är en mer detaljerad beräkning av förhållandet mellan dagsljuset utomhus och inomhus med hänsyn till omgivande ytors reflektionsförmåga, himlens ljushet, himmelsavskärmningen och fönstrens ljusgenomsläpplighet. Om fönstren har solskyddsglas måste beräkningsalternativ 2 användas eftersom de ger sämre dagsljusinsläpp.

Villa Trift 3.0 projekterades för SILVER. Andelen fönsterglasarea (AF) för de fyra sovrummen är 10 %, 10 %, 16 % respektive 24 %. För guld krävs att en beräkning enligt alt 2 måste utföras (gäller ej småhus). Verifiering sker genom att ägaren deklarerar dagsljuskvaliteten.

Klassningskriterier för indikatorn Dagsljus (för småhus), AF i procent:
GULD alternativ 2 måste utföras.
SILVER >=15
BRONS >=10
KLASSAD <10




13. Legionella (tidigare kallad Tappvarmvattentemperatur)
Indikatorn Tappvarmvattentemperatur är den sista indikatorn inom området innemiljö. Syftet är att premierar byggnader med liten risk för legionellabakterier i tappvattensystemet. Risken minimeras om man följer "Branschregler Säker vatteninstallation" i projekteringen. Intyg som styrker säker vattenprojektering ska lämnas in och verifiering sker genom mätning av tappvarmvattentemperaturer och kallvattentemperatur. Målet för kallvatten är att temperaturen inte ska överstiga 20 grader eftersom tillväxt av legionellabakterien sker mellan 20 och 50 grader. Maximal tillväxt sker vid 37 grader.

Villa Trift 3.0 projekterades för SILVER.

Klassningskriterierna för indikatorn Tappvarmvattentemperatur för småhus:
GULD Brons + ingen förläggning av kallvattenledning där aktiv uppvärmning sker + tillräcklig isolering vid samlokalisering av kall- och varmvattenrör.
SILVER -
BRONS >= 60 grader i beredare och ackumulatortank. Projektering och utförande enligt "Branschregler Säker Vatteninstallation".
KLASSAD Sämre än Brons.

Klassningskriterierna för indikatorn Legionella (för småhus, rev enligt Tekniska förtydliganden 110529):
GULD Som silver + Legionellaskydd enligt "Branschregler Säker Vatteninstallation".
SILVER Temperaturen på stillatående tappvarmvatten i t ex beredare och ackumulatortankar >= 60 grader.
BRONS –
KLASSAD Sämre än Brons.

Delbetyg för Innemiljö/Miljöbyggnad



Tabellen ovanför visar en översikt över de indikatorer i miljöklassningssystemet och betyg för Villa Trift 3.0 som jag hittills har gått igenom (två indikatorer inom området Material återstår). Sammanvägningen går till så här:

Från indikatornivå till aspektnivå slår det lägsta betyget igenom. Ett exempel är nr 2. Värmeförlusttal (SILVER) som mäter värmebehovet vintertid och nr 3. Solvärmelasttal (GULD) som mäter kylbehovet sommartid. Dessa två indikatorer ingår i aspekten Energibehov. Klassningen för Energibehov blir detsamma som det lägsta betyget av de två indikatorerna, dvs SILVER. I det här steget görs alltså ingen viktning av de olika betygen. Alla betyg måste vara bra för att ge en hög klass på aspektnivån. Det är tuffa krav om man jämför med liknande miljöklassningssystem där det räcker med att en viss totalpoäng är uppnådd för att t ex ge högsta betyg. I sådana system kan byggnader med hög prestanda energimässigt och dålig innemiljö ändå hamna i högsta klassen.

Men när sammanvägningen görs från aspektnivån Energibehov till områdesnivån Energi finns det chans att höja betyget om hälften eller fler än delbetygen är högre än det lägsta betyget. Och den utvägen är bra! Extremhöga krav ökar inte motivationen att prestera så bra som möjligt. Man skulle sannolikt inte sikta på ett högt slutbetyg utan nöja sig med ett medelbra betyg. Energianvändning fick GULD, Energibehov fick SILVER och Köpt energi fick GULD. Med två guld och ett silver blir slutbetyget för området Energi GULD.


14. Dokumentation av byggvaror
Nu kommer de svåraste kraven i miljöklassningssystemet Miljöbyggnad: att dokumentera alla ingående material och garantera att de inte innehåller några farliga ämnen. Syftet med indikatorn Dokumentation av byggvaror är att belöna byggnader som är innehållsdeklarerade. För att få BRONS eller högre betyg krävs att man upprättar en loggbok. För SILVER och GULD krävs att den är digital. I loggboken anges alla material (i golv, stomme, yttervägg, yttertak och innerväggar) utom tekniska installationer och rena träprodukter. Materialens kemiska innehåll ska dessutom framgå av loggboken.

Upp till klass SILVER krävs följande information:
1. Typ av byggvara
2. Varunamn
3. Tillverkare
4. Årtal (det år materialet byggdes in)
5. Innehållsdeklaration av ingående ämnen

För den högsta klassen GULD krävs dessutom att:
6. Uppskattad mängd
7. Placering i byggnad (markerat på ritning eller tydligt beskrivet i ord)

Villa Trift 3.0 projekterades för SILVER. Med mer resurser hade det högsta betyget varit möjligt att uppnå. Det tog ca tre arbetsdagar att söka upp byggvarudeklarationer på nätet eller ringa leverantörer för byggnadens olika delar. Alla byggvarudeklarationer fick ett filnamn som listades tillsammans med övriga uppgifter i en förteckning - byggnadsdel, typ av byggvara, varunamn, tillverkare, årtal, innehållsdeklaration, registrerad i BASTA, innehåll av utfasningsämnen enligt Kemikalieinspektionen, miljöbedömning. Underleverantörer som inte kunde leverera någon information finns angivna i förteckningen.

Av byggnadens 75 olika byggvaror saknar nio produkter fullständig innehållsdeklaration! Gör man materialförteckningen före uppförandet som det är tänkt bör man välja någon annan produkt som motsvarar kraven. Det är det bästa sättet att påverka tillverkarna att ta sitt miljöansvar och deklarera sina produkter. (På byggproduktmässor frågar jag alltid efter byggvarudeklarationen för varan.) Min förteckning gjordes i samband med uppförandet och då är det svårt att ändra redan beställda varor. Men de leverantörer som inte kunde leverera någon information finns angivna i förteckningen.




15. Utfasning av farliga ämnen (tidigare kallad Avsaknad av farliga ämnen)
Den sista indikatorn för nybyggnad är Avsaknad av farliga ämnen. För byggnader som inte är anslutna till kommunalt vatten och avlopp finns ytterligare två indikatorer som mäter utsläpp från enskilda avlopp och dricksvattenkvalitet.

Syftet med indikatorn är att belöna byggnader utan inbyggda farliga ämnen enligt Kemikalieinspektionens kriterier för utfasningsämnen och haltgränser. För att uppfylla kriteriet måste dokumentation finnas som visar att särskilt utpekade farliga ämnen inte överstiger haltgränserna. Byggvarudeklarationer (BVD 3 om möjligt), Byggvarubedömningen, Sunda hus eller BASTA är några exempel på användbara redskap. Precis som för indikatorn nr 14 Dokumentation av byggvaror ska ingående ämnen i följande byggdelar inkl ytskikt redovisas (installationer och rent konstruktionsvirke ingår ej):
– golv
– stomme
– yttervägg (inkl fönster och dörrar)
– yttertak
– innerväggar

Risker för hälsa och miljö beskrivs med några standardiserade riskfraser. Några exempel på utfasningsämnen är cancerframkallande ämnen (R45 och R49). Mutagena ämnen som kan ge ärftliga genetiska skador är klassade med riskfrasen R46. Riksfraserna R60 och R61 beskriver risker för nedsatt fortplantningsförmåga och fosterskador. För hormonstörande ämnen finns inga kriterier. Läs mer på www.kemi.se.

Villa Trift 3.0 projekterades för SILVER eftersom nio produkter av byggnadens 75 byggvaror saknade fullständig innehållsdeklaration. Men större delen av byggnaden är innehållsdeklarerad och det känns sunt både för miljö och hälsa.

Klassningskriterier för indikatorn Utfasning av farliga ämnen:
GULD Särskilt farliga ämnen förekommer inte i utpekade byggnadselement överstigande specificerande haltgränser.
SILVER Särskilt farliga ämnen finns i mindre omfattning i utpekade byggnadselement och är dokumenterade i en avvikelselista.
BRONS Dokumentation saknas.


Delbetyg för Material/Miljöbyggnad och slutbetyg för Villa Trift 3.0

Så här blev delbetygen för de olika indikatorerna som sammanvägts till det totala slutbetyget SILVER.



Sammanvägningen går till så här:
Från indikatornivå till aspektnivå slår det lägsta betyget igenom. Ett exempel är nr 2. Värmeförlusttal (SILVER) som mäter värmebehovet vintertid och nr 3. Solvärmelasttal (GULD) som mäter kylbehovet sommartid. Dessa två indikatorer ingår i aspekten Energibehov. Klassningen för Energibehov blir detsamma som det lägsta betyget av de två indikatorerna, dvs SILVER. I det här steget görs alltså ingen viktning av de olika betygen. Alla betyg måste vara bra för att ge en hög klass på aspektnivån. Det är tuffa krav om man jämför med liknande miljöklassningssystem där det räcker med att en viss totalpoäng är uppnådd för att t ex ge högsta betyg. I sådana system kan byggnader med hög prestanda energimässigt och dålig innemiljö ändå hamna i högsta klassen.

Men när sammanvägningen görs från aspektnivån Energibehov till områdesnivån Energi finns det chans att höja betyget om hälften eller fler än delbetygen är högre än det lägsta betyget. Och den utvägen är bra! Extremhöga krav ökar inte motivationen att prestera så bra som möjligt. Man skulle sannolikt inte sikta på ett högt slutbetyg utan nöja sig med ett medelbra betyg. Energianvändning fick GULD, Energibehov fick SILVER och Köpt energi fick GULD. Med två guld och ett silver blir slutbetyget för området Energi GULD. Slutbetyget för området innemiljö blev GULD och för området Material blev det SILVER. Hela byggnaden blir SILVER-klassad eftersom det lägsta betyget på områdesnivå avgör slutklassen. I Miljöbyggnad kan slutbetyget aldrig bli högre än det sämsta betyget på indikatornivån.